"Hur skulle du beskriva att MLT kan sättas i relation till appropriering, dels i ett didaktiskt och dels i ett konstnärligt perspektiv inom lärande för bildämnet: Problematisera, argumentera och motivera!"
Så som jag ser det är teorin bakom MLT (Multiple Literacies Theory) något som lägger en bra grund för att appropriering används som praktik under lektionstillfällen. MLT som handlar om en vidare språklig kompetens, förespråkar inte bara att bildmediet används allt mer utanför bildämnet, utan också att andra kommunikativa medier tas in i bildämnet. Appropriering är också ett mycket brett begrepp som används inom flera olika diskurser och man kan tala om olika typer av appropriering. Att begreppet är så brett kan ses som en sammankoppling till teorin om MLT, där dessa tillsammans bygger ett verktyg som kan användas i skolan. Genom att använda sig av appropriering kan eleverna använda sig av medier som inte är vanligt förekommande inom bildämnet, så som t .ex. text eller ljud, och förhålla sig till detta i en visuell gestaltning. Den kunskap som byggs i ett sådant tillfälle har stor sannolikhet att harmonisera med individens kulturella identitet på så vis att inlärningen sker genom individen med både sig själv och det approprierade verket/tinget som medium. Inlärningen bygger på egna val som leder till oväntade nya riktningar och på så vis en nyfikenhet för det som eleven approprierar på. En sådan process kan säkerligen ta olika lång tid beroende på mängden förkunskap eleven har inom det medieområde för vilken approprieringen äger rum, och med för kort tid kan nyfikenheten ersättas av uppgivenhet. Förutsatt att tillräckligt med tid finns till förfogande kan den väckta nyfikenheten leda till den känsla av självdriv och entreprenörskap som enligt Läroplanen för gymnasieskolan, (Skolverket, 2011) skall förmedlas till eleverna.
"Hur skulle appropriering kunna användas som ett didaktiskt verktyg i bildundervisningen för att synliggöra det gemensamma kulturarvet i ett interkulturellt perspektiv?"
Kulturarvet är något som är flödande tillsammans med tiden. Med nya generationer skapas och förändras kulturen, detta gäller vare sig man pratar om kultur som något huvudsakligen estetiskt eller antropologiskt. Jag skulle också vilja påstå att allt eftersom tiden går så får vårt samhälle fler och fler kulturella roller, fler och fler subkulturer och identiteter. Så, när det blir aktuellt "att synliggöra det gemensamma kulturarvet" är det just denna mångfald som blir det gemensamma. I en sådan miljö kan appropriering användas på det sätt som jag beskrev i den föregående frågan, för att individen ska ges möjligheten att bemöta kulturella aspekter som artefakter, traditioner och språk genom sin egen kultur. En form av hänsynstagande till både den approprierade kulturen och den egna identiteten. Ett mer konkret exempel känns på sin plats, och detta kan vara att eleven vid ett konstnärligt approprierande närmar sig en artefakt från en främmande kultur. I detta närmande finns möjligheten att eleven bekantar sig med ett nytt estetiskt form- och färgspråk sam ställer sig frågan "varför?", där ett jämförande sker med den egna kulturen och identiteten, som öppnar upp för en nyfikenhet där frågor om levnadstraditioner, ideologier och språk blir det intressanta. Oavsett vilken kategori av kultur som approprieringen används för att undersöka är detta en metod som väl kan användas för att gynna idén om MLT.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar