Processdagbok - Essäskrivning #3

Trots att veckan varit full av evenemang som födelsedagar och Stockholms-resor har jag ändå hunnit läsa något i boken Kroppens fenomenologi. Det har varit en mycket krävande läsning hittills och jag kan inte påstå att jag förstår vad Merleau-Ponty vill framföra, eller vad översättaren vill framföra. Jag upplever texten som mycket svårare än vad någon med mina förkunskaper enkelt kan ta till sig och förutom det svårförstådda innehållet framförs det i meningsbyggnader som jag milt sagt inte skulle rekommendera som en rättvis representation av det svenska språket. I och med att jag haft svårt att ta till mig texten är jag ännu osäker på om det jag läser kommer vara användbart eller ej. Kanske slösar jag bar bort min tid. Jag hoppas att innehållet och koppling till mitt valda ämne kommer bli mer tydligt snart.

Processdagbok - Essäskrivning #2

Denna vecka har jag fortsatt leta källor, vilket har innefattat att jag kollat på flera intervjuer och dokumentärer på nätet, majoriteten har kretsat kring konstnären och musikern Brian Eno som använt sig av system som det essentiella i sina verk. Samtidigt som jag tagit in information har jag också nedtecknat stödord i min modell för informationssamling. Det har varit svårt att finna ett lämpligt perspektiv att skriva essän igenom, men under en personlig handledning fick jag förslaget att använda mig av ett fenomenologiskt perspektiv utifrån boken Kroppens fenomenologi av Maurice Merleau-Ponty. Jag har bara kommit i kontakt med fenomenologin ytterst ytligt tidigare, men det verkar vara en bra inriktning för vad jag vill undersöka i mitt skrivande.

Processdagbok - Essäskrivning #1

Ett ämne som jag under senare tid funnit stort intresse för är betraktandet av system som konst. Med det menar jag olika mekaniska, analoga eller digitala system som möjliggör upplevelser av olika slag. Det kan t. ex. erbjuda rörelse och interaktivitet. För att smala av området har jag börjat leta informationskällor på nätet och tagit fram en modell i vilken jag enkelt kan organisera informationen. förhoppningen är att jag lättare kan finna ett verk som jag vill förhålla mig till när jag tydligare bestämt vad essän skall handla om.

Veckoreflektion LGBF20 #4

Denna vecka har vi haft redovisning av de analyser som vi skrivit och våra tankar om dessa i relation till varandra. Vi har också haft en seminarium-liknande workshop då vi diskuterade våra idéer om det kommande essäskrivandet utifrån det vi skrivit hittills.

Redovisningen av analysmodellerna gick bra och som vanligt var det mest intressanta att höra vad de medstuderande hade kommit fram till. Själv försökte jag betona min possitiva syn på en grundlig denotation och att en blandning av modellerna kan användas när det passar i en skolmiljö, samt att Sonesson har många bra poänger i sin teori. Bland de intressanta saker som de andra nämnde var det mest intressanta att höra motivationerna som i princip motsade det jag sagt, och det fatastiska var att jag också höll med om det mesta som sades även då. Det är otroligt användbart att veta när de olika modellerna ska tillämpas och vilket syfte jag som lärare har med detta.

Workshoppen var också mycket givande och jag är också dagen efter full med energi för essä-skrivandet. Det kändes bra att få diskutera sina tankar om skrivandet och att få tips på hur man kan gå till väga, annat än i ett rent formellt skeende. Jag kände igen mig i mycket som sades om vilka problem som uppstår vid skrivande, och hur det kan upplevas som en oövertäderlig vägg. Då kändes det bra att också få ta del av de olika lösningarna, och även om det inte fanns någon fantastisk lösning så kändes problemet mycket mindre av att vi enbart pratade om det. Jag kom också fram till insikten om att jag vill skriva om digital/teknisk/mekanisk/system-konst. Exakt vart insikten uppstod i konversationen är oklart men jag känner en otrolig entusiasm just nu.

Veckoreflektion LGBF20 #3

Tillbaka efter påsklovet och tyvärr missade jag ett seminarium och ett studiebesök denna vecka. Mycket synd!

Vi hade litteratur-läsning och en föreläsning om olika teorier i torsdags och jag kan inte säga att jag är helt till freds med upplevelsen. Det sades mycket om olika teoretiska perspektiv som postkolonialism, psykoanalys, queer och feminism, ungefär i den rangordningen av tillägnat fokus. Kontentan blev i slutändan att det som sades på föreläsningen var alldeles för ytligt för att vi skulle kunna använda det som teoretisk grund i våra egna arbeten. Syftet med föreläsningen upplevdes bortkastat av föreläsarens egna ord "detta räcker inte" och detta syftade då på det ytliga innehållet i föreläsningen. Själv hade jag gärna sett detta som en intressant ingång i någon av de presenterade teorierna men avskräcktes av den ingående beskrivningen av hur väl insatt man måste vara för att få använda dessa teorier. Att fördjupa mig i teorier ser jag som en självklarhet inom utbildningen, visst blir utforskandet av dessa mer grundligt ju längre tid som står till mitt förfogande men detta bör vara inräknat i det som skall presenteras. Jag tycker det är mycket underligt att antyda att vi inte bör utforska de teorier som vi läser om för att "tiden inte räcker till".

Veckoreflektion LGBF20 #2

Denna vecka har Göran Sonesson varit person i fokus, tillsammans med Anne D'Alleva. Jag har haft lätt att ta till mig Sonessons idéer om bildanalys, särskilt de språkliga termer som han använder i sitt resonemang om bildanalys. Dessa termer är rotade i semiotikforskningen och används på ett bra sätt i texterna om hans analysmodell.

Jag har också fortsatt med de tidigare uppgifternas bildanalyser och jag har märkt hur viktig jag finner denotation (eller preikonografisk tolkning). Det är då man verkligen lär känna bilden och blir ett med den. Det är så pass användbart och viktigt att jag kan se mig själv implementera det i hög grad i min framtida undervisning.

Vi har haft en föreläsning till utifrån texter i boken av D'Avella. Det var lättare att hänga med från början denna gång. Denna gång var det också mer tydlig kopplat till de övriga delarna i kursen som behandlade bildanalys och vi fick ta del av några olika sätt att betrakta en bild på, b.l.a. introducerades ett queerteoretiskt perspektiv.

Veckoreflektion LGBF20 #1

Denna vecka har vi börjat med att läsa oss till-, samt deltagit i föreläsningar om olika analysmodeller. Vi har börjat med bildanalyser enligt Gert Z Nordströms- och Erwin Panofskys modeller, baserade på deras teorier inom ämnet. Jag har precis kommit igång med analysen enligt Nordström och kan mest utgå ifrån känsla när jag tror; att denna analys är mycket bra för att få igång det egna tänkandet kring en bild, vilket kan lämpas bra i t.ex. en skolklass om syftet är att uppmärksamma innehållet i bilder.

Vi har haft en föreläsning om skrivarstrukturering också och jag hade lite svårt att hänga med i början på föreläsningen. Det tog nämligen ett tag innan jag förstod vad föreläsningen handlade om. Förmodligen för att jag föreställt mig innan att föreläsningen skulle bygga vidare på den förra, snarare än på det som litteraturen tagit upp.